Angelas vardag

Barn är underbara.....bara lite mindre ibland!! Robin har precis haft ett hysteriskt anfall.....gapat o tårarna har sprutat (helt utan anledning).....inget fungerade som han ville,ingen tyckte om honom,alla var BARA arga på honom o hela världen höll på att gå under!! Jag undrar vad som rör sig inne i deras små söta huvuden när det blir sådär....

Han höll på i ungefär en timme,sen hade jag ont i magen,Timpa ont i huvudet o Oliver var så irriterad....
Då slutar han helt plötsligt,lika fort som det börjat.....kommer o ger mig en kram o säger förlåt!!

Sexåringar är helt fantastiska,underbara o ibland väldigt jobbiga!!!
Men nu har lugnet lagt sig över "Casa Alshammar" för denna gången..... ;)

Jag har aldrig fattat folk som skriver sådana deppiga,tråkiga saker på sin blogg.....det är väl INGEN som vill läsa om andras olycka heller??!! Fast det är kanske precis det folk vill läsa om,att se att andra faktiskt också kan ha såna där pest jobbiga dagar....att man faktiskt inte är ensam om att må dåligt!! Men det är som att det fortfarande är tabu o prata om att man mår dåligt. Man ska vara stark o INTE visa sig svag....tydligen är man svag om man erkänner att man inte mår bra eller orkar.....borde man inte vara stark då??!! Är det inte svagare att gå runt o må dåligt o inte be om hjälp.....p.g.a stolthet o rädslan för vad andra ska säga??!!
Sen finns det säkert människor som frossar i andras olycka o njuter av att se andra må dåligt.....som när på när andra mår dåligt.....förmodligen för att dom mår dåligt själv,men inte vågar erkänna det i rädsla over att visa sig svaga!!! Det är väl egentligen sådana människor som mår sämst o kanske är svagast!!?? Men om man väljer att erkänna att man inte mår bra så är det nog oftast så att andra runt omkring inte vet vad dom ska göra/säga o förmodligen finns det nog också en rädsla för det man inte riktigt förstår!!
Väljer man sen att skriva ut sitt liv i en blogg så MÅSTE man vara beredd på att få kommentarer (både positiva o negativa)!!
Så jag ska nu erkänna;jag har haft en sån där SVART dag,när tårarna varit nära hela tiden,det har tryckt över bröstet o allt bara har känts pest!!! Jag vet att det går över,men det är likt förbannat skitjobbigt dagar som den här (även om dom inte är många/ofta)..... Jag tror också att ALLA har såna dagar....

Jag känner mig INTE svag som erkänner detta.....jag känner mig MÄNSKLIG!!!!

Jag tävlar om ett (valfritt) ängelhängsmycke med tillhörande halsband från webbshopen Utsmyckning.se. Tävlingen finns här: http://finest.se/userBlog/entry.php?uid=41025&beid=1563766

Jag har inget nyårslöfte,men jag har lovat mig själv att avsätta ett par timmar i veckan till mig själv!! Den tiden ska jag värdesätta HÖGT!! Med ett heltidsjobb (07.30-16.00),restid 1,45 tim (per dag),5 hockeyträningar i veckan o allt annat.....så är egentid välkommen!! Jag hade velat lova att jag ska börja träna...men den tiden finns inte just nu :(
Jag ska ska se till att ha en positiv inställning till ALLT som händer o se det som en utmaning!!

Jag beslutade att inte ha några löften som bara skulle bli brutna,känns helt meningslöst då!!
Vad har ni för löften??